Banden är klippta  

Även om vi inte ville att den här helgen skulle ta slut så gjorde den det.

Åtminstone tidsmässigt. Inte i själsligt.

Att få äran att hänga med sina barndomskompisar med familjer en hel helg är som en energi boost de lux. 

Piggare blev jag inte, men hjärtat är fyllt med kärlek. Ni vet precis som då en ”bra” artist får galet många hjärt-röster i mellon. Det pumpar liksom. Av glädje. 

Jag kan verkligen inte klaga på att helgen var kort. Den var snarare lång. 

För hur hinner man annars med att:

Spela tv-spel, golf, snacka skit, kolla gamla bilder, dricka gott, äta gott, prata minnen, fundera på framtiden, hämta kompisar på flygplatsen, handla smörgåstårta, checka in på hotell, skratta så tårarna sprutar, äta mer, bada, umgås, spela twister, sova, äta hotellfrukost, mata kisse, plocka två skålar med världens största hallon (enligt kompisarna), mysa med barnen, promenera till lekpark, äta igen, se Sverige/Litauen dubbel – Davis Cup i Båstad, promenera mera, bada i japansk pool, basta, dricka bubbel på vår balkong, få matchbollen från dubbeln, äta fantastiskt god grillbuffé, spela pingisturnering, spela rundpingis med två från Litauens tennislandslag, planera vem som ska åka vilken karusell med vem olika klockslag dagen efter lite försent på kvällen, ta bilen till Göteborg och avsluta en helt fantastisk helg med en heldag på Liseberg.
Det är inte helt lätt att få ihop en helg lik denna med 19 pers. Men ack så värt det var och är!

Inte helt tokigt heller att få ”imponera” med en tät grön gräsmatta, gigantiska hallon och söta björnbär en höstlik september helg som denna.

Jag längtar redan till nästa år!

Problemet är väl att sonen kommit fram till att han måste börja träna pingis och att jag kommit fram till ungefär detsamma. Man kan visst inte leva på gamla meriter. Särskilt inte då man umgås med vänner som gick i samma klass som en själv på mellanstadiet. De är inte imponerade av att jag var topp tre i fyran och fick representera klassen i länet (som förmodligen var kommunen) och som nu utklassade mig totalt. 

Åkbanden från Liseberg är klippta, men nästa år kör vi igen. Vem vet. Jag får väl lov att lägga nån färre timme på trädgården för att ta privatlektioner i pingis så att jag kan vinna kompiskampen. 


Sex av nio underbara ungar som jag tillbringat helgen med. 

Det ska börjas i tid…. Att umgås vill säga. 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s